Vintern 2009/2010

Vintern 2009/2010 kommer många minnas som en av de bästa på väldigt länge. Vi hade väldigt kallt ute och snön låg kvar i hela fyra månader. Vi kunde göra annat än att sitta inne och svära över en dålig vinter, vi har kunnat vara ute och åkt skidor och skridskor mm. Men nu är vintern slut, våren är här och snart även sommaren.

Undersök taket

Efter en sådan vinter som vi haft nu så är det viktigt att man undersöker taket och ser så att takpannorna ligger kvar som de ska. Takpannorna har lätt för att följa med snön när den rasar ner från taket. Fattas det en takpanna så innebär det att vattnet kommer att rinna ner under de skyddande takpannorna. 

Har ni varit uppe och skottat ert tak? Det är väldigt lätt att man av bara farten med hjälp av skyffeln råkar flytta en takpanna så pass lite att vattnet precis rinner ner emellan takpannorna.Ni som har papptak, det är väldigt lätt hänt att om man är uppe och skottar taket att man råkar göra ett hål i ytskiktet av tjärpapp utan att man märker det.

Har ni betongpannor från 70-talet eller tidigare? Med största sannolikhet så är era takpannor inte frostbeständiga och behöver extra tillsyn. Vill ni vara på den säkra sidan så byt ut dem innan ni får vattenläckage.

Mossa på taket

Är det dessutom så att ni har minsta "tillåtna" vinkel på taket med betongpannor och att det växer mossa på taket så får vattnet en väldig stark kapillärkraft och kan med mossans hjälp rinna uppåt och droppa av under takpannorna. Vänta därför inte med att åtgärda!

Ett gammalt knep för att slippa mossa på det nya taket är att spänna en eller två koppartrådar längs med nocken på taket. Har ni mycket mossa på så kan ni prova att skaffa Bensalkonklorid, 50%. Borsta av taket och sedan spraya på takpannorna. Ni kan bl.a beställa Bensalkonklorid här. Det finns även ett medel som heter Grön fri på hemsidan Jape.se. Produkterna är lika effektiva men Bensalklorid är mycket billigare.

Vattnet vandrar

Det behöver inte vara där vattnet kommer in som problemet ligger. Vattnet kan rinna på takpappen eller dylikt som är under takpannorna och tränga in i huset flera meter ifrån där ytskiktet är skadat, därför så måste man felsöka problemet noga och försöka komma tillrätta med skadan så snart som möjligt. Det finns ingen försäkring som täcker skador som beror på läckage i taket. Den enda försäkringen som kan tänkas gå in och täcka skadorna är en sk dolda fel försäkring, men det bygger också på att även en besiktningsman har missat skadorna vid besiktning inför ett köp av fastighet.

Säkerhet!

Ge er inte upp på taket och åtgärda felen själv om ni inte är säker på att ni har den kunskap och fallskyddsutrustning mm som krävs för att arbeta säkert på taket. Om man inte vet vad som krävs så be oss istället om hjälp. Det är inte värt att försöka spara in en förhållandevis låg kostnad om det kan kosta dig livet eller göra dig rörelsehindrad resten av livet.

Kontakt

Tveka inte utan kontakta oss på 054-405 00 55 alternativt mejla oss på This e-mail address is being protected from spambots, you need JavaScript enabled to view it

Varma vårhälsningar

Marcus Eklind, Tingvalla Agentur & Handels AB

Varför ska man byta fönster?

Många byter fönster för att man tycker att de har gjort sitt, man är trött på att skrapa, slipa, spackla och måla sina gamla fönster. Men finns det andra skäl till att byta fönster förutom att slippa underhållet?
Ja även ur ett energiperspektiv så kan man snabbt finna en motivering till att byta fönster. Det är inte alla som vet hur mycket energi ett gammalt fönster ”läcker” ut.

Hur mycket energi läcker ett hus ut genom fönster, väggar, tak och golv?

U-värde

Denna energiförbrukning kallar man för U-värde. U-värdet mäter hur många watt per kvadratmeter som ett material släpper igenom för varje grads temperaturskillnad ute jämfört med inne. Detta innebär att om det är ±0° grader ute, 20° grader inne och materialet har ett U-värde på 3 så blir formeln följande: 3,0 x 20 x 1 = 60 w (U-värde x temperaturskillnad x arean = energiförbrukning). 

Detta visar hur mycket den konstanta förbrukningen är vid just denna temperaturskillnad.

Gradtimmar

Men som alla vet så varierar temperaturen mycket under ett helt år. För att kunna beräkna den totala förbrukningen på ett helt år, så måste man ta hänsyn till temperaturen över hela året, detta kallas gradtimmar, gradtimmar visar hur många timmar på ett år som differensen är 20°c (20°c inne och 0°c ute).

Göteborg har t ex 80 000 gradtimmar, Stockholm 93 000 gradtimmar, Umeå 125 000 gradtimmar osv, man brukar säga att Mellansverige har ett snitt på 110 000 gradtimmar.
För att göra det hela lite enklare och räkna förbrukningen i kwh så delar man gradtimmarna på 1000 och därmed så blir det automatiskt likadant i formeln avseende watt som blir kwh.Denna formel ser ut så här: 3,0 x 110 x 1 = 330 kwh per m2 . Lägg märke till att gradtimmarna har ersatt temperaturskillnaden i exemplet ovanför. 

Fönstrens yta

I ett bostadshus så bör man ha fönster motsvarande ca 15-20% av golvytan för att tillfredställa dagsljusbehovet. Detta innebär att i ett hus som är 150 kvadrat stort så bör det vara omkring 22,5 – 30 kvadrat fönster. Vi bestämmer att detta hus i exemplet har 26 kvadrat fönster i huset (ca 17,5%).

Idag så har huset 2-lufts, 2 glas fönster, enkla kopplade fönster med allmoge profil. Dessa fönster har i bästa fall, om tätningslisterna gör ett fullgott arbete, ett U-värde på 3,0.Värdet 3,0 har energimyndigheten kommit fram till, men många påstår att det kan vara högre och ligga uppåt 4,0.

Energiförbrukning

Men för enkelhetens skull så räknar vi med U-värdet 3,0. Hur mycket energi släpper dessa fönster ut per år? 
3,0 x 26 x 110 = 8 580 kwh/år (U-värde x antal gradtimmar x antal m2 = energiförbrukning).

Efter att ha räknat ut detta ovan så måste man även ta hänsyn till vad man betalar per kwh. Inklusive skatter, moms och överföringsavgifter mm som elbolagen tar ut så är det ganska troligt att man betalar omkring 1,25 kr/kwh. Detta skulle innebära att fönstren i detta fall släpper ut energi motsvarande 10 725 kr per år.

Besparing

Byter man då ut dessa fönster till energisnåla fönster med ett U-värde på 1,3 så skulle kalkylen se ut enligt följande: 1,3 x 26 110 = 3 718 kwh/år, detta skulle innebära en besparing på 4 862 kwh eller i kronor räknat 6 077,50 kr. Detta bara på att byta fönster i huset.
Utöver detta så kan man förmodligen, när man bytt fönster, sänka temperaturen ca 2°c.
Detta då man med de nya fönstren inte längre behöver kompensera för det kallras man tidigare haft från fönstren.

Man brukar prata om att varje grad man sänker inomhus sparar 5 % av den totala uppvärmningskostnaden. Detta skulle i så fall innebära att uppvärmningskostnaden sänks med ytterligare ca 9-10% (1 x 0,95 x 0,95 = 0,9025).

I genomsnittsvillan på ca 150 m2 går det åt ca 15 000 kwh för att värma upp huset under hela året. Sänker man temperaturen med 2°c så skulle detta ge en besparing på ca 1 500 kwh per år eller 1 875 kr om man betalar 1,25 kr/kwh inkl alla avgifter.

Pay-off

Låt oss säga att man kan byta ut dessa fönster för ca 100 000 kr inkl monteringen.
Då är fönsterbytet insparat på det 12:e året och om man har varit smart och valt underhållsfria fönster, så är de efter 12:e året fortfarande som nya.
Nu verkar det även som om ROT avdraget blir verklighet, i så fall så kommer investeringen vara intjänad efter ca 8-9 år.
Lägg sedan till en liten tanke om energipriserna och dess utveckling. De senaste åren så har energipriserna stigit med 5 % om året. Hur ser det ut de kommande 10, 20, 30 åren?
Ökar energipriserna med 5 % varje år, så är det bättre att det sker på den energi förbrukning man har efter att man gjort fönsterbytet än den som är kvar om man inte byter några fönster alls.

Vad ska man välja först, byta fönster, byta fasad eller bara tilläggsisolera vinden?

När man köper ett hus så finns det så otroligt många saker man vill göra när/innan man flyttar in. Många väljer att byta kök, renovera badrum, tilläggsisolera fasaden, byta fönster eller tilläggsisolera vinden.

Vad ska man välja ur energihänsyn?

Tilläggsisolera vinden?

Tilläggsisolera och byta till ny trä eller putsfasad.

Ska man byta fasad pga att den är dålig, ja då är det bra att passa på och byta fönster samtidigt, så att man kan göra snygg runt fönster på en gång.
Men har man ändå tänkt sig att bara byta fasad, ja då kan det vara bra att ha i betänkande att om en vägg till 20 % består av fönster och resterande 80 % är fasad.
Exempelvis så har ofta en gammal fasad från 60 talet ett U-värde på ca 0,4 och de gamla fönstren har ett u-värde på ca 3,0 eller mer. Vad har hela fasaden för U-värde då?

Fönster: 20 % av 3,0 = 0,6
Fasad: 80 % av 0,4 = 0,32

Detta innebär att U-värdet på på hela väggen är 0,92 innan man börjar med någon åtgärd.

Byter man ut fönstren till fönster med ett U-värde på 1,2 så blir U-värdet på hela väggen enligt följande: (0,2 x 1,2) + (0,8 x 0,4) = 0,56 W/m²K

Väljer man istället för att byta fönster, väljer att tilläggsisolera väggen så att själva väggen får ett U-värde på 0,25 W/m²K.

Då ser den totala U-värdes kalkylen ut som följer: (0,2 x 3,0) + (0,8 x 0,25) = 0,80 W/m²K.

Detta exempel visar att man inte ska hoppa över att byta ut fönstren då energiutsläppet från fönstren är högre än från fasaden. Vilket innebär att det lönar sig bättre att byta fönster.
När det sedan väl är tilläggsisolerat och fönster utbytta så ser det ut på följande sätt.

Fönster: 20 % av uv 1,2 = 0,24
Fasad: 80 % av uv 0,25 = 0,20

Totalt U-värde på väggen är: 0,44 W/m²/K.

Besparing med både fönster och fasadbyte.

Skillnaden i Kwh per 100 m² mellan 60 tals fasaden med de gamla fönstren och den tilläggsisolerade fasaden med de nya fönstren är 100 x 0,48 x 110= 5 280 kwh per år. Hur många kvadratmeter vägg har ni på ert hus? Har ni bytt fönster och tilläggsisolerat väggen? Inte? Om ni betalar 1,25 kr/kwh, då kommer denna investering sänka er uppvärmningskostnad 6 600 kr/år. Förmodligen mer då ni får bort kallras och kan sänka temperaturen ca 2 grader inomhus, kalkylera sedan med att vi kommer med all säkerhet ha en stadig årlig uppgång med ca 5% på elpriserna.

Slutsatsen är därmed tilläggsisolera gärna vägg och tak, men börja med att byta fönster och välj då underhållsfria fönster så att ni slipper underhållet och får mer fritid på köpet.

Byter ni fönster, då sänker ni energiförbrukningen som mest. Dessutom så är det mest praktiskt att byta fönster innan man byter fasad då man får allt rätt från början. Man kan måla och göra klart utan att senare behöva bryta loss något fönsterfoder mm.

Vi håller nu på och fyller vår webshop med fönster, Sveriges lägsta priser?

Du kan nu beställa fönster på www.byggbutik.se!